Sidor

25 januari 2012

Det går bra nu.


Depressionen kommer krypande.
Jag slåss för mitt liv.

Det är svårt att andas.
Lungorna känns små.

Jag river på armar och ben.
Men det är inget andra förstår.

Det svider i hjärtat.
Att må så här.

Det händer inte var dag.
Som tur är.

Jag ligger på golvet.
Andas så gott jag kan.

"Älskling, du låter så långt bort."
"men jag är ju här."

Jag lever en dag till.
varje dag.
en dag till.

Depressionen känns nära.
Men jag är här.
Närvarade.
Så gott jag kan.
Kämpar lite till.
För det är jag värd.